Drömmen är slut

Jag hade en vision om att den här veckan, när M var bortrest, skriva låtar på svenska.
Jag riggade upp all min inspelningsutrustning och trodde, dum och naiv och blåögd som jag är, att inspirationen skulle komma.
Icke sa nicke. Inte ett jävla skit. Jo förvisso en instrumental mexicana-texarcana låt, iallafall ett south of the border tema samt ett pop piano-riff som jag knappt kunde lira men som kan bli något.

Men första veckan på min kärriär som sveriges nya ROCKnROLLpoet dog som en kattunge i en stenfylld säck som sakta sjunker mot botten av ekebysjön.

Fan jävla kukskit. För mycket jobb för lite kärlek.

Borde i ochförsig kunna bli något.....

Var ute å surrade och ölade med Bior ikväll. Fint. Han är en go jävla gubbe och min compadre para alltid, den gode Bior.
M ringde från diskoteket Arizona på restaurantgatan i Rhodos stad och undrade om ett bandnamn. Jag kunde inte svara på hennes fråga men kände att mitt hjärta bultade snabbare när jag hörde hennes röst. Jg förmådde inte att förmelda min längtan över huvud taget. Det blev ett konstigt samtal. Jag ville slita av mig skjortan och vråla -"kom hem nu du är min kvinna och nu ska vi fullborda äktenskapet, min kropp kräver att du stillar den eld som brinner"- Ernst Brunner style lovin'. Det blev inget vrål och ingen söndersliten skjorta. Fan M, kom hem nu, min kropp brinner för dig och bara Du kan släcka elden, kyssa lågorna.....

Äh nu ska jag dra en bir och slagga som en utarbetad gruvarbetare.

Kapten Haddock, Bianca Castafiore och jag

Var ute och söp med Sailor Karlsson och Edith Piaf i onsdags.
Och då menar jag söp.
SÖP. Jag är som Tintin i sällskap men dom , när ska jag lära mig att jag inte kan supa som dessa två ärrade
stordrickare?
Fumlar med nycklar i låset, ytterdörren slits upp, snabba steg på hallgolvet, fäller upp toalettlocket med en smäll och... gaaaahhhhhhhhhhhööööh

Det är så det blir. Varje gång.
"Det var nog något dåligt i maten på Tennstopet" säger jag till M dagen efter.
Jo jo.

Men trevligt hade vi, vi pratade högt och svamlande om testosteron och östrogen, män, kvinnor, kärlek,namedropping,
undersköna tyska sångerskor och Kenny Loggins.
Vi kramades och tog livsavgörande beslut.
I ett svagt ögblik där jag plötsligt kände mig älskad skrev jag upp adressen till den här bloggen på två lappar och stack dom i näven på mina kamrater.

Jag hoppas
att
de båda
söp
bort
lappen.

San Fransico #2

Frukost på Caffe Puccini.
Egg och skinka, scrambled, på bagel.
Ok.
Capp u chino, bra. Mild.
Fan va fint att sitta å glo ut på columbus ave. på gröna och vita Hotel Boheme.
Vårt rum har ljusblåttt tak och terrakottafärgade väggar. Old World. Cast iron-säng med en slags mysko sänghimmel.
Torkade blommor i en lite chiantiflaska.
Gammal fin garderobe, mörkt trä med sniderier och spegeldörrar där jag ser mitt
muskiga fejs när jag sneglar upp från notboken.

11:56
Jättefina köpcentrum. Allt skiner som nypolerade hollywoodtänder
Jag känner
ingenting.

H&M
M provar madonnaklänningar. Pumpande musik och pengar som pumpas
rakt in i den fradgatuggande, vilt skrattande Stefan Persson. Och hans vampyrbarn, som suger blodet ur
arbetarnas ådror. Schluurp. Rinner ner ur mungiporna, smetar upp bruncremen ha ha , ner på halsen,
färgar pärlhalsbandet rött.

Fan jag är hungrig.
3 plattor på Virgin Megastore vilar i min väska. 60-tals rock n' roll tidig 80-tals westcoast och 70-tals pop/rock.
Bra blanding.
Hungrig.
I-HOP!
Ser mig själv i en helfigursspegel. Jag ser vilsen ut, måste öva på mitt ansiktsuttryck.
Cool Sval. Blasé. Men passionerad och lite sorgsen.

----Lunch-----

Thai, Pad Thai.
Gott, lite ketchupigt.
Med magarna vrålande ramlade vi in här.
Det är folk här.
Starkt, svettas-på-näsan-starkt.
Det fläktar skönt från dörren.

[senare på eftermiddagen]

Det rasslar och sjunger i gatan.
Nu sitter vi på Nook. Glas med något slags okänt rödvin i, tjejjen på bordet
ovanför tänder en cigarett och klirrar med sin kaffekopp. Mitt hjärta bultar fort, jag känner
pulsen i halsen. En svag vitlöksdoft sveper förbi blandat med röken från hennes cigarett.

M fotar mig när jag skriver min bok- nu!
En bil tutar.
"We deliver for you", postbil, stor, vit, fin, åker förbi. Dom är jävligt bra på att
bygga snygga arbets/bruks-grejjer, jänkarna.

M: "nu har du död blick ju", jag fnissar och gör min
bästa Steve McQueen min.
En man i kockkläder sopar gatan utanför Hyde St. Seafood House & Raw Bar.
Spårvagnen dunkar förbi, jag hör en radio spela genom ett fönster.
Det surrar och sjunger i gatan.

Rosalita

Jag känner mig musikaliskt vilsen just nu. Alla våra låtar låter skit, jag sjunger dåligt, vill skriva nytt men har inget att skriva.

Måste grotta ner mig med en bra bok och mössa i soffan med notebooken inom räckhåll.
Känner att det vore bra med mössa, för att liksom värma upp skallen och få igång tankarna.
Nu ska jag lyssna på The Wild, The Innocent & The E-street Shuffle och se om någonting lossnar.

Mera San Franscisco- dagbok kommer snart.

Om ni vill höra på skiten: http://www.myspace.com/thenewcrackers

San Fransico #1

Dricker kaffe på cafe Puccini, läser Ferlinghetti.
Ser ut på columbus avenue, varit vaken i 25 timmar nu. Det gungar lite.

Tillbaka på Hotel Boheme (tvärs över gatan).
Känner sug efter breda manchesterbyxor, kavaj och beatbrillor.
Stan The Man hälsar oss välkomna tillbaka. Vi dricker fin sherry och bläddrar
i tidskrifter, guideböcker, gästböcker.
Det är säkert fortfarande lite ljust bakom, utanför gardinen men vi måste nog sova. nu.

En bra dag. Dollar $ på fickan, ljummet, sol, stor hamburgare med påtår på colan - do you have hamburgers in sweden?
Californiskor i luvtröjor, charmiga skäggmän som tigger dollars sittandes i gathörn. Rader av fin fina hang-outs, backar
branta backar.

En North Beach scén;
Coit Tower tittar stolt ner på oss när vi vandrar med
trötta skor
upp
för
Columbus avenue.
Jag är Columbus, M är Amerigo Vespucci.

Little White Cloud

Jag lyssnar på Bob Dylan Theme Time Radio Hour. Det är skamligt bra, anekdoter, kuriosa, Bobs sömniga men genomträngande röst och fantastisk musik.
Laddas hem från en torrentsite nära dig.


Jag ska försöka att inte bälga i mig rödvin i kväll men oj fan va gott det är.
Jag skulle bli en utmärkt alkis. Jag älskar den varma sköna berusningen som bara en flaska syltigt smörigt rödvin kan ge.
Ligga på golvet i biblioteket, jo jag har ett sådant, lyssna på plattor och på en brasa som knastrar i kakelugnen, fingra på en fransk bondost och gnaga på korsikanska korvar.

Björne ringde igår, han var ensam hemma, vi hyrde Rocky Balboa och käkade pizza.
En timme och fyrtifem minuter med tårar i ögonvrån och med näven mot taket emellanåt. Om det inte vore för
den hollywoodska klippningen och överdrivet sentimentala musiken och en del andra detaljer som vi inte behöver gå in på nu, skulle det ha varit en riktig toppfilm.
Toppfilm.
Vilket jävla skitord.

Toppklass är ok, toppklassrulle, toppklassvåffla.

Jag kan inte motstå filmer om manlig vänskap och undertryckta känslor som tvingas upp till ytan.

Oops nu kommer chefen!

Shoe Shine Boys

”Nothing costs a dime anymore even a dime costs a quarter”

Done somebody wrong.

Jävla skit.
Min macBook har kukat ur fullständigt. Jag bävar för att gå
ner till macoteket och prata med de slapparmade lökarna som jobbar där.

Men jo jo man har ju hälsan etc.

Lirade med boysen igår, var jävligt trevligt. Spelade in en ny låt, den har ingen titel än.
Den handlar om gammal kärlek. Tror jag.....man vet aldrig riktigt med låtar, man kan
tro att de handlar om en sak bara för att upptäcka att de handlar om något helt annat.

Vad sägs om:
Betthovens blues, eller Freddy Fenders lament, eller broken hearts forever, eller
Old Times?

Ensam på jobbet. Lyssnar på gamla inspelningar.

Rain is like the tears i can't cry.

Ska kanske plocka upp gitarren och skriva en countrylåt?

Nittigrammare

Solen gassar på pajsare som sparkar lösa fotbollar
på gärdet utanför mitt fönster.
Det blåser ibland så att det knakar i rutorna, jag tror ibland att vinden ska svepa in, lyfta upp mig
och flyga iväg med mig till en liten kvällsolsröd stad vid vattnet någonstans. Där doftar det
av grillat kött, lök, runda lår och färskrullad tobak.

Jag åkte i en amerikansk bil en gång. I mitt hår hade jag brylcreem och på benen styva jeans.
Min läpp var krullad och jag fingrade på en stålkam.

Eller inte.

Fan jag är inte byggd för att sitta i skjorta och knattra på någon jävla plastpryl i ett
jävla björkmöblerat skitrum.

Jag vill ha vind, öl, vänner, kött, gitarrer, ståmsång, skägg, olja och åkrar, en och annan steelguitar som spelar mig in i solnedgången.

Carry me carry me carry me home.

You're always on my mind, i can't stay away.

Fem månader.
5 jävla månader ev ekande tom tystnad.
Nu är det slut nu blir det blogg.
En om dagen, jag har fin ny jobbmobil med dyr kamera. Så nu blir det foton oxå.
Återstår bara problemet med hur jag flyttar fotona från telefonen till datorn till bloggen.....

Känner starkt för att lyssna på något svängigt men min ipod är bara fylld med skäggiga halvgnälliga män med gitarrer
i knät.
Får väl sjunga själv.


im back!!!!!