Åker tåg söderut. Nygift, på flykt. (Mot Köpenhamn 30 juli)

Nygift, lite stel och sömnig. Lyssnar på Ry Cooder och vi flyger som ett spjut,
ett visslande spjut av ljus, genom småländska fält, sovande bruksstäder, förbi sjöar, genom täta skogar, ner ner ner söderut. Till sanden och allt det platta.
Ner till strömmingsmacka och iskall Tuborg, till jazz, mörka barer med brännmärken på bardisken och cigarillrökande kvinnor med blomma i det rödbruna håret.

Inga djur, inga människor syns genom tågfönstret. Var är alla?
Sitter de inne i varma kök med potatis och fläsk? Korkmatteklädda köksgolv som knakar under rultiga fruars tyngd som rödblossiga, iklädda förkläden serverar nystekt falukorv med mos och stark senap. Mannen har hukat sig inom genom dörren, hängt kepsen på en krok och slagit ner sin trötta men stolta och raka kropp i kökssoffan där han tyst sväljer ner sin lunch med ett glas mjölk.

Jag ser några människor irra omkring på en begravningsplats utanför Alvesta.
Alvesta c. Godsvagnar och ett stort stationshus. Sol genom moln. En tjock man med 70-talshår och beige skjorta skyndar förbi med ångande kaffekopp i näven.
Jag tror dom äter mycket isterband här i Alvesta.

Nu rullar vi igen.
"Nya resande" ropar konduktören i högtalare. Med skorrande r.
Byter de dialekt när tåget byter landskap? Vilken jävla service, vilken hemtrevnad. En rustik avslappnad hemtrevnad.

Jag önskar att jag hade hår, så jag kunde se sådär trött och rufsig men välvårdad ut. Med grå tinningar och smakfulla rynkor runt de sorgsna ögonen. Som mannen som sitter snett framför mig och dricker ur en halvpanna rödvin. Fan va gott.

M har lyft och skridit ner mot bistrovagnen. Hoppas hon kommer åter med något varmt att äta. Jag längtar ut i landet. Till fält och lador där duvor kurrar under takbjälkar. Där det doftar av liv och säden dansar i vinden. Fan, jag tror inte jag har sett ett rapsfält i år. Jag vill ut i rapsen och de platta abborsjöarna under stackmolnshimlar, sol och svalors vinande flykt.

Utanför fönstret ser det ut som Kansas eller Ohio. Tjocka bruna sädesfält med slarvigt utspridda gårdar bland träd och silos. Det ser tryggt ut.

Lund nu. Tegelhus. Rikt. En stad för bohemiska drömmare med pengar på fickan.
Ut igen. Potatisodlingar, vindkraftverk, en grön traktor med rött släp.
En silversilo som glänser i solen. Fler vindkraftverk. Fler gröna traktorer.
- Oj, banvall säger M.
Vi rullar sakta mot Malmö.