Nittigrammare

Solen gassar på pajsare som sparkar lösa fotbollar
på gärdet utanför mitt fönster.
Det blåser ibland så att det knakar i rutorna, jag tror ibland att vinden ska svepa in, lyfta upp mig
och flyga iväg med mig till en liten kvällsolsröd stad vid vattnet någonstans. Där doftar det
av grillat kött, lök, runda lår och färskrullad tobak.

Jag åkte i en amerikansk bil en gång. I mitt hår hade jag brylcreem och på benen styva jeans.
Min läpp var krullad och jag fingrade på en stålkam.

Eller inte.

Fan jag är inte byggd för att sitta i skjorta och knattra på någon jävla plastpryl i ett
jävla björkmöblerat skitrum.

Jag vill ha vind, öl, vänner, kött, gitarrer, ståmsång, skägg, olja och åkrar, en och annan steelguitar som spelar mig in i solnedgången.

Carry me carry me carry me home.