If not for you, Winter would have no spring (lördag)

Ok, då sitter man där i soffan i vardagsrummet. Det luktar gott av kaffe i lägenheten och rulltårta med vispgrädde står uppställd på bordet. Man smuttar på kaffet, sätter skeden i rulltårtan och skyfflar in.
Oskar Schönnings Belgrad Tapes, nyinköpt på promenad på grusiga vårgator, rullar på stereon. Det är disigt och milt ute, M är vacker och Henry sitter i hennes varma famn och äter majskrok. Man känner ett styng av något som kanske är lycka, en soltörstande vårblomma av lycka tränger upp ur kalla jorden som är min ångest.

Jag vill möta våren cyklandes på en sån där gammaldags cykel med enormt framhjul, sjungandes för full hals ackompanjerad av 16 000 trumpeter och pukor. Fåglar ska svepa fram över mig som jas-plan i formation.
Hela jävla cirkusen med apor, elefanter, tigrar, clowner, lindansare, akrobater, knivkastande zigenardvärgar, hästar och en fet cirkusdirektör, ska forsa fram runt omkring mig. Vi ska drapera hela jävla stan i kärlek, glädje och brödraskap.

Vi får väl se. Men för ett ögonblick var livet och solen och planeterna i balans.

Tack.