Nils Lofgren

Satt på bussen i morse med Grins första Lp i lurarna. en utmärkt skiva från 1971.

Jag gillar att sitta på högra sidan i bussen och luta huvudet mot fönstret och med blicken riktad upp mot sekelskifteshusen på valhallavägen drömma mig bort. Jag åker buss genom ett regnigt Paris på väg till cafe select där Brett, Mikael och Jake väntar med vinglas och groggar och rykande cigarrer, magskratt, kraftiga handslag och bakom alla leenden och under all vänskap dunkar brustna hjärtan.

Fredag

Grå grå fredag. Ska masa mig iväg från jobbet alldeles för tidigt, som den djup omoraliske och illojale knegaren jag innerst inne är. Hur förgyller man, jag en fredageftermiddag? Ja du....köpa några Lps, kanske Low med David Bowie, min gode vän Dr Bossa sa att den var skön att sova till. Det kan tolkas som en sågning men jag tror att han menade väl.
Det vore gott med en kopp gott kaffe. Men var köper man gott kaffe i ©entrala stockholm? Latte är ju ett jävla arlasponsrat skämt, och espresso är ju för fan inte kaffe, att suga i sig en espresso är som att bli spottad i munnen av en snusande kladdig italienare. (pow!).

Jag har inget mer att säga om ingenting så jag säger bara god dag och lyfter på min hatt för er alla där ute.

Fiesta

Nu är det onsdag igen. Jag som skulle skriva varje dag, vafan hände?

Idag släpps Neil Young & Crazy Horse- "Live at the Fillmore East", det är ju lite av en fest. En festlighet såhär mitt i veckan.
Nu återstår bara att välja ut vilken av stadens slappnackade skivnasare som skall få ett besök av Mig, skivköparnas skivköpare.
Pastellhimmel. Jag vill smyga ut från kontoret och springa till skogs. Fan va seg jag är, det är som om någon hängt på mig en stor tung metallrock. Jag somnar överallt, på bussen, i soffan, på möten, lutandes mot främmande män, framför datorn....Jag behöver sol och rödvin. Snart kommer julen också, jävla helvvetes skit-jul. Nej, nu ska jag inte vara sådär modernt anti-julig. Jag gillar jul, jag gillar mat och nubbe och varma sockor och familjer som skrattar och mår gott framför gröna upplysta träd. Ho ho ho. Ge mig en bok, ett par skivor och låt mig fylla min kropp med sill, nubbe och mustig julöl så är det lungt. Lungt. Vem fan vill ha det lungt?
Jag vill ha det hetsigt och glupskt och nyfiket- kåta spanjorskor, vin som flödar ur amforor och gitarrer som maniskt spelar oss in i den heta natten. vad sägs om det?

Veckans spellista

Tänkte att jag borde skriva om musik. Musik är det jag kan och gör så jag börjar helt enkelt med en lista över de låtar som snurrat mest på min skivspelare den senaste veckan.

One More For The Road - Ronnie Lane & Slim Chance, från skivan "You never can tell"
Milk Cow Boogie - Levon Helm & The RCO All Stars, från "Live at the palladium.."
Let Me Go- The Rockets, från "The Rockets"
True Religion - Hot Tuna, från "Burgers"
Sunshine- Jonathan Edwards, från "Jonathan Edwards"
Workingmans Blues #2 - Bob Dylan, från "Modern Times"
The Pretender - Dr. Dog från "Easybeat"
Eyesight To The Blind- Mose Allison, från "Mose Allison Sings"
Goodbye - Frank Sinatra, från "Watertown"
Wigwam - Bob Dylan, från "Self Portrait"

One From The Heart

Klockan är 16.04, solen har gått ner någonstans bakom garnisonen och mörkret sänker sig . Jag ser spöken på vägen till jobbet och det är ligger landminor i fältet utanför mitt fönster.
Är lite lätt bakfull. Drack öl och öl och vin och öl igår med Sailor Karlsson och Brigitte Söderström, det var fint men idag är jag bara tom. Det blåser ljumma vindar i mitt huvud. Lyssnar på Tom Waits och önskar att jag gick på regnblanka gator i San Francisco med en gammal skepparkavaj och en stor mössa nerdragen över öronen på väg till någon varmt omfamnande restaurant, där mina vänner och ett piano väntar på mig. Och en flaska av det blodigaste rödvinet på hela västkusten.

Det kliar i fingrarna, jag måste hem snart och knäpppa på gitarren, det är något i mitt bröst som vill ut.

jobb

Jag är en jävla mästare på att se ut som jag jobbar hårt när jag i själva verket gör allt för att slippa jobba.
Jag skulle vilja pröva att bara glida runt med rynkad panna och en bunt papper i handen en hel dag bara för att se hur mina kollegor reagerar. De skulle säker inte märka något de är för upptagna med att dricka kaffe eller att prata om att dricka kaffe eller prata om att brygga kaffe eller.......ja. K.O.N.T.O.R vilken jävla skitmiljö att jobba i.
Alla surrande datorer och ringande telefoner fula plastmattor som gör mig yr och illamående. Cancerframkallande.

Ja jo men vafan man är ju nöjd ändå och så vidare. Ja ja jo jo.

Blogg. Tidsfördriv. Tankeonani på arbetstid. Ett långfinger rakt upp i ansiktet på chefen. Stickin' it to The Man.

Det här medeltjocka landet vimmlar av kontorsstolsbundna rebeller med skrynkliga skjortor, musarm och för låga löner. Min lön är inte för låg, jag får ju över tjugotusen spänn i månaden för att låtsas arbeta. Eller låtsasarbeta. Jag har ett viktigt jobb, folk är beroende av mig. Den lokala bagaren, alla skivbörsar i stan och min resebyrå. Nu har jag ju ingen resebyrå men det såg jävligt fint ut i skrift. Jag svär mycket märker jag. Det är ett stolt arv från min arbetarklassbakgrund. Så kyss mig i arschlet!

I veckan skall jag och min cape-bärande vapendragare Dr Bossa, dra igång höstens hemliga inspelningsprojekt. Återkommer mer om det senare.

Nu ska jag gå och jävlas med Sailor Karlsson, här i rummet bredvid.

Adios.