Don't get around much anymore...

Jag dricker Cuttaway Hill Estate Pinot Noir och lyssnar på Jazzvinyler. Jag eldar i kakelugnen, förgäves.
Jag väntar på att någon skall bekräfta mig, en röst utfrån som skär in som ett sökarljus i min ensamhet och säger du finns, du lever...

Satan! Nu lirar Johnny Hodges och det svänger så ryggraden håller på att hoppa ur led, jag måste resa mig och ta ett par steg. Za za zaap too too da da da daad daa.

Man vet att man har nått en bra fyllnadsnivå när man dansar runt på parketten och sjunger;

Missed the Saturday dance
Heard they crowded the floor
Couldn't bear it without you
Don't get around much anymore

Smuttar på mitt glas, tar en liten bit av den köttiga italienska korven som ligger på ett fat tillsammans med en lättrökt, lufttorkad skinka och en liten bit dyr nötig ost från alperna.

Var är M frågar du dig? Din jävel.

På "kickoff".
I garderoben på Clarion Sign med delägarballe i ena handen och ett glas gratisdricka i den andra.

-Är flaskan halvtom eller halvfull?
Skit samma det finns ju tre till i köket.

Jag behöver tobak, jag behöver stå i fönstret och dra djupa bloss på en cigarett och titta ner på gatan och de ensamma nattvandrarna som släpar förbi där nedanför. Titta upp på mig, min vän och höj ditt glas i en skål - vi är alla ensamma men någonstans där ute i dimman finns det någon som väntar på oss. Med kärlek, kyssar, förståelse och ömma famntag.