Lär dej italienska, planera en resa sy en kostym, ta det lugnt...

Nästan en månads tystnad. Jag hade igen direkt förklaring, men så hittade jag inlägget nedan bland de icke-publicerade och någonstans i den texten har ni förklaringen.

Man lever ett jävla bekymmersfritt liv egentligen. Man har fast jobb, man är högskoleutbildad, man kan köpa en bit hängmörad rosbiff för 200 spänn på NK på en torsdag, till den kan man rycka korken ur en av de 6-7 vinflaskor man har stående i köket som man köpt någongång när man bara sugits in på systemet och bara funnit sig med en korg fylld med shiraz , sierra nevada pale ale och annat som kan få dig att gå lite vackrare. Man har en sambo som köpt fina underkläder för din skull, man kan knulla när man vill, man kan lyssna på sina Roy Orbison-skivor i sina 83 sekelskifteskvadratmeter, man har aktier på banken, man har hälsan, man har utvecklat kunskaper och smak inom lufttorkat kött och franska alpostar, man köper fina skjortor och bär dem med virkad slips, man har rest utomlands 19 gånger de senaste tre åren, man har mycket fina bruna skor, man spenderar fredagskvällar framför brasan med sina 6 flaskor whiskey. Men man väntar ändå på att det skall hända något. Att något verkligen ska brinna till.