This is fucking champions league - not amateur football

Jag överlevde.
Utan brutna ben, utan avsparkade armar och utan dobbmärken på låret.
En liten molande värk i ryggslutet och en varm känsla som bara en 2-1 vinst kan ge är allt som är kvar av gårdagens match.

Jag lurade med mig Björne som agerade plog på mittfältet med sitt tunnelseende och fullständigt okontrollerade rusningar mot studsande, förlupna bollar och skräckslagna, förvirrade motståndare.

Mitt facit: ett par bra mottagningar, inga sulfinter, två-fem bra passningar, en och annan vunnen närkamp, briljanta löpningar på ytor som ingen såg, en vansinnigt misslyckad bakåtpassning som höll på att resultera i mål för motståndarlaget. Jag låg och sökte glidtacklingsläge på slutet men det kom aldrig.

Den närmsta veckan kommer jag att ägna åt minutiösa förberedelser inför kommande match. Ingen alkohol, mental träning med min storbröstade mentala coach Marianne, rätt kost, ett par styrkepass (för explosivitetens skull), gott med sömn och teknikövningar på arbetstid. Ikväll ska jag jogga runt brunnsviken och hålla ett hårdkokt ägg i luften, hela de 1.2 milen runt.

Jag kommer som en väloljad, nyfönad överstegsfintsmaskin på måndag!

Det här inlägget är sponsrat av Rogaine©
Kennedy Bakircioglü - "I use rogaine, and look at me - i'm beautiful"